{"id":53,"date":"2010-10-18T15:05:00","date_gmt":"2010-10-18T15:05:00","guid":{"rendered":"http:\/\/peranderssvard.se\/wp\/?p=53"},"modified":"2013-05-27T16:01:01","modified_gmt":"2013-05-27T15:01:01","slug":"fortryckens-enhet-och-motstandets-splittring","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/peranderssvard.se\/wp\/2010\/10\/18\/fortryckens-enhet-och-motstandets-splittring\/","title":{"rendered":"F\u00f6rtryckens enhet – och motst\u00e5ndets splittring"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>
\nRecension av David Nibert (2002): Animal Rights\/Human Rights: Entanglements of Oppression and Liberation<\/span>. Oxford: Rowman & Littlefield. Texten publicerades f\u00f6rsta g\u00e5ngen i tidningen Djurens R\u00e4tt<\/a>, 2005.<\/span><\/p>\n

Det f\u00f6rsta man m\u00e5ste g\u00f6ra, i varje str\u00e4van efter f\u00f6r\u00e4ndring, \u00e4r att se vilka former av f\u00f6rtryck som f\u00f6rekommer.
\n\u2013 Noam Chomsky<\/p>\n

M\u00e4nniskornas frig\u00f6relse \u2026 fr\u00e5n grymhet och or\u00e4ttvisor kommer med tiden att f\u00f6ra med sig \u00e4ven djurens frig\u00f6relse. De tv\u00e5 reformerna \u00e4r ouppl\u00f6sligt sammanl\u00e4nkade och ingen av dem kan fullt ut f\u00f6rverkligas ensam.
\n\u2013 Henry Salt<\/p><\/blockquote>\n


\nVad \u00e4r f\u00f6rtryck?<\/span><\/h2>\n

Vid f\u00f6rsta anblicken kan det tyckas l\u00e4tt att svara p\u00e5 den fr\u00e5gan. Vi kan alla ge exempel p\u00e5 olika sorters f\u00f6rtryck. Den m\u00e4nskliga historien \u00e4r fr\u00e5n p\u00e4rm till p\u00e4rm inpyrd av slaveri, kvinnof\u00f6rtryck, rasism, diktaturer, folkmord, krig och andra \u00f6vergrepp. Varje dag l\u00e4ser vi i tidningarna om m\u00e4nniskors brutala utnyttjande av andra m\u00e4nniskor \u2013 och andra djur.<\/p>\n

Exempel p\u00e5 f\u00f6rtryck finns det gott om. Men f\u00f6r den som engagerar sig f\u00f6r en b\u00e4ttre och mer r\u00e4ttvis v\u00e4rld \u2013 f\u00f6r alla djur \u2013 \u00e4r det flera fr\u00e5gor som tr\u00e4nger sig p\u00e5: vad beror f\u00f6rtrycket p\u00e5? Och \u00e4nnu viktigare: vad kan vi g\u00f6ra \u00e5t det?<\/p>\n

Ofta tas svaren p\u00e5 dessa fr\u00e5gor f\u00f6r givna. M\u00e5nga folkr\u00f6relser antar att f\u00f6rtryck i f\u00f6rsta hand beror p\u00e5 okunskap och f\u00f6rdomar. L\u00f6sningarna heter f\u00f6ljaktligen upplysning och utbildning. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rlitar sig m\u00e5nga organisationer helt p\u00e5 informationsspridning f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra samh\u00e4llet. S\u00e5 \u00e4ven stora delar av djurr\u00e4ttsr\u00f6relsen.<\/p>\n

Men detta syns\u00e4tt har m\u00e5nga brister. Det mest uppenbara \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s att f\u00f6rtrycket forts\u00e4tter \u00e5r efter \u00e5r, trots att de allra flesta m\u00e4nniskor redan vet vad som h\u00e4nder. S\u00e5 vad beror detta p\u00e5?<\/p>\n

I boken Human Rights\/Animal Rights: Entanglements of Oppression and Liberation<\/span> (2002) h\u00e4vdar sociologen och aktivisten David Nibert<\/a> att folkr\u00f6relserna f\u00f6r samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring ofta misslyckas f\u00f6r att de har en felaktig syn p\u00e5 vad f\u00f6rtryck beror p\u00e5. Enligt Nibert \u00e4r r\u00f6relsernas huvudproblem att de \u00e4r f\u00f6r opolitiska och inte uppm\u00e4rksammar de samh\u00e4llsstrukturer som skapar och underbygger f\u00f6rtrycken.<\/p>\n

Nibert kritiserar flera av djurr\u00e4ttsr\u00f6relsen mest k\u00e4nda namn (bland andra Peter Singer, Tom Regan och Richard Ryder) f\u00f6r att de ser artf\u00f6rtrycket \u2013 artismen \u2013 enbart som ett uttryck f\u00f6r m\u00e4nniskors f\u00f6rdomsfullhet. P\u00e5 ett plan har dessa t\u00e4nkare f\u00f6rst\u00e5s r\u00e4tt i att artismen \u00e4r en ideologi som kan j\u00e4mf\u00f6ras med rasism och sexism. Men sociologen Nibert ser saken ur ett annat perspektiv och menar att s\u00e5dana \u201d-ismer\u201d och ideologier aldrig uppst\u00e5r ur tomma intet.<\/p>\n

Vem tj\u00e4nar p\u00e5 f\u00f6rtrycket?<\/span><\/h2>\n

De f\u00f6rtryckande ideologierna b\u00f6r ist\u00e4llet ses som uttryck f\u00f6r mer djupg\u00e5ende konflikter i samh\u00e4llet, menar Nibert. Han utg\u00e5r fr\u00e5n en tradition av kritisk sociologisk forskning som sedan 1960-talet kraftigt ifr\u00e5gasatt den psykologiska \u201dokunskapsf\u00f6rklaringen\u201d bakom rasismen och sexismen. Ist\u00e4llet betonar han att f\u00f6rdomarna kommit till som ett s\u00e4tt f\u00f6rsvara redan etablerade former av utnyttjande och f\u00f6rtryck. \u201dIntresset ljuger inte\u201d, sade en klok filosof en g\u00e5ng. Det kunde ocks\u00e5 ha varit valspr\u00e5ket f\u00f6r Niberts bok. Vill man veta varf\u00f6r ett f\u00f6rtryck best\u00e5r b\u00f6r man f\u00f6rst och fr\u00e4mst fr\u00e5ga sig vem eller vilka som tj\u00e4nar p\u00e5 det.<\/p>\n

Detta syns\u00e4tt v\u00e4nder upp och ner p\u00e5 de gamla folkr\u00f6relsestrategierna. Pl\u00f6tsligt \u00e4r det inte f\u00f6rdomarna som skapar f\u00f6rtrycket. Tv\u00e4rtom \u00e4r det de f\u00f6rtryckande samh\u00e4llsinstitutionerna som skapar f\u00f6rdomarna f\u00f6r att r\u00e4dda sin egen existens.<\/p>\n

P\u00e5 detta s\u00e4tt delar alla f\u00f6rtrycksformer en gemensam bakgrund: de uppst\u00e5r ur de privilegierades behov av att f\u00f6rsvara sina egna f\u00f6rdelar i samh\u00e4llet. Det betyder ocks\u00e5 att det ligger betydligt m\u00e4ktigare intressen bakom f\u00f6rtrycken \u00e4n enskilda m\u00e4nniskors f\u00f6rdomar. Framf\u00f6r allt handlar det om starka ekonomiska intressen.<\/p>\n

Ta rasismen som exempel. Var det bara \u201df\u00f6rdomar\u201d och \u201dokunskap\u201d hos de vita i Sydafrika som gjorde att apartheidsystemet kunde best\u00e5 s\u00e5 l\u00e4nge? Eller var det viktigaste kanske att exploateringen av Sydafrikas naturtillg\u00e5ngar kr\u00e4vde billig och underordnad arbetskraft, och att rasismen var ett effektivt verktyg f\u00f6r att \u00e5stadkomma detta?<\/p>\n

Och hur \u00e4r det med kvinnof\u00f6rtrycket? Best\u00e5r det bara f\u00f6r att vi m\u00e4n \u00e4r \u201dokunniga\u201d om diskrimineringen av kvinnor? Eller \u00e4r det i sj\u00e4lva verket s\u00e5 att m\u00e4n i allm\u00e4nhet grupp \u00e4r ganska n\u00f6jda med sakernas tillst\u00e5nd och g\u00e4rna konstruerar ideologiska undanflykter om kvinnors \u201dv\u00e5rdande\u201d och \u201domh\u00e4ndertagande\u201d natur f\u00f6r att slippa skitjobben i hemmet och i offentliga sektorn?<\/p>\n

Niberts f\u00f6rtrycksteori utg\u00e5r fr\u00e5n Donald Noels teori om rasismens uppkomst. D\u00e4r finns visserligen utrymme f\u00f6r psykologiska f\u00f6rklaringar, men tonvikten ligger p\u00e5 de strukturella krafter i samh\u00e4llet som ger upphov till rasistisk diskriminering. Nibert har uppdaterat teorin s\u00e5 att den \u00e4ven omfattar andra former av f\u00f6rtryck, inklusive f\u00f6rtrycket av andra djur \u00e4n m\u00e4nniskor. Teorin lyfter fram tre huvudfaktorer bakom alla f\u00f6rtrycksformer:<\/p>\n

    \n
  1. Ekonomisk exploatering\/konkurrens.<\/em> M\u00e4nniskor k\u00e4mpar med varandra och med andra djur om materiella resurser, inklusive anv\u00e4ndningen av mark. M\u00e4nniskor tenderar att utnyttja grupper som de ser som \u201dannorlunda\u201d n\u00e4r det ligger i deras ekonomiska intresse att g\u00f6ra detta. Utnyttjandet av djur \u00e4r n\u00e5got som uppenbart \u00e4r av stort ekonomiskt intresse f\u00f6r m\u00e4nniskor. Dock visar Nibert tydligt att det inte \u00e4r alla m\u00e4nniskor som tj\u00e4nar p\u00e5 djurf\u00f6rtrycket \u2013 det \u00e4r fr\u00e4mst en liten elit som drar in de stora vinsterna p\u00e5 djurindustrierna.<\/li>\n
  2. Oj\u00e4mlik maktf\u00f6rdelning.<\/em> Makt handlar om att kunna tvinga p\u00e5 andra sin egen vilja. Med hj\u00e4lp av vapen och tekniska hj\u00e4lpmedel har m\u00e4nniskor genom historien kunnat f\u00f6rslava och utnyttja varandra \u2013 och andra djur \u2013 i stor skala. Det viktigaste verktyget f\u00f6r att samla och bevara makten i f\u00e5talets h\u00e4nder har historiskt sett varit staten. Genom att kontrollera statens lagar och v\u00e5ldsmakt har den styrande eliten kunnat beh\u00e5lla makten \u00e4ven under perioder av folkligt motst\u00e5nd. Samtidigt g\u00f6rs statens f\u00f6rtryckande makt osynlig genom st\u00e4ndig propaganda. N\u00e4r vi i skolan undervisas om staten och lagarna f\u00e5r vi till exempel bara l\u00e4sa om v\u00e5ra medborgerliga r\u00e4ttigheter, men det talas aldrig om den stora juridiska apparat som bara finns till f\u00f6r att bevara dagens makt- och rikedomsf\u00f6rh\u00e5llanden.F\u00f6r de andra djuren har de statliga lagarna inte medf\u00f6rt n\u00e5gon respekt f\u00f6r deras r\u00e4ttigheter. Inte ens de mest radikala lagarna om \u201ddjurskydd\u201d har givit djuren n\u00e5gon annan r\u00e4tt \u00e4n den att f\u00f6rslavas och m\u00f6rdas p\u00e5 l\u00f6pande band. Djurskyddslagarna fyller d\u00e4remot en annan mycket viktig funktion: de g\u00f6r djurindustriernas barbariska behandling av levande varelser till en fullt laglig verksamhet och skyddar d\u00e4rmed producenterna fr\u00e5n kritik<\/a>.<\/li>\n
  3. Ideologisk kontroll.<\/em> F\u00f6rtryck kr\u00e4ver rationalisering och legitimering. Det m\u00e5ste med andra ord framst\u00e5 som \u201dnaturligt\u201d och \u201dr\u00e4tt\u201d, b\u00e5de f\u00f6r dem som sj\u00e4lva ut\u00f6var f\u00f6rtrycket och f\u00f6r alla andra. Ideologier som nedv\u00e4rderar andra grupper \u2013 som rasism, sexism och artism \u2013 \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r socialt konstruerade. De f\u00f6rtryckande ideologierna ger motivering och st\u00f6d till de samh\u00e4llsinstitutioner som \u00e4r uppbyggda kring utnyttjandet av nedv\u00e4rderade samh\u00e4llsgrupper. Med tiden b\u00f6rjar de id\u00e9er som den f\u00f6rtryckande gruppen f\u00f6r fram att ses som \u201dsanna\u201d och \u201deviga\u201d, och de f\u00f6rtryckta gruppernas underordning framst\u00e5r f\u00f6r alla inblandade som en \u201dnaturlig ordning\u201d som inte kan ifr\u00e5gas\u00e4ttas. Dessa auktorit\u00e4ra id\u00e9er formar tillsammans en f\u00f6rest\u00e4llning om en \u201dhierarki av allt levande\u201d som i sin tur f\u00f6rst\u00e4rker de maktf\u00f6rh\u00e5llanden som g\u00f6r f\u00f6rtrycket m\u00f6jligt.<\/li>\n<\/ol>\n

    Niberts bok \u00e4r fylld av exempel p\u00e5 hur f\u00f6rtryckande ideologier genom historien skapats f\u00f6r att f\u00f6rsvara de m\u00e4ktigas intressen p\u00e5 de maktl\u00f6sas bekostnad. Han visar ocks\u00e5 hur f\u00f6rtryck av m\u00e4nniskor f\u00f6rbluffande ofta g\u00e5tt hand i hand med f\u00f6rtryck av djur.<\/p>\n

    Nibert spekulerar om hur det hela b\u00f6rjade under sten\u00e5ldern n\u00e4r \u00f6kad jakt p\u00e5 stora djur och \u00f6verskottet fr\u00e5n den begynnande djurh\u00e5llningen gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r n\u00e5gra i samh\u00e4llet att samla rikedomar och uppr\u00e4tta s\u00e4rskilda privilegier. I takt med denna ekonomiska utveckling f\u00f6ljde tv\u00e5 typer av social och kulturell skiktning: dels mellan m\u00e4n och kvinnor, och dels mellan m\u00e4n och \u201dstora m\u00e4n\u201d. De rikedomar och den sociala status som djurutnyttjandet f\u00f6rde med sig gynnade enligt Nibert m\u00e4n p\u00e5 kvinnors bekostnad. Men allra mest befr\u00e4mjades de h\u00f6gst uppsatta m\u00e4nnen \u2013 h\u00f6vdingarna, kungarna och de religi\u00f6sa ledarna \u2013 som tog makten och ledningen i samh\u00e4llet.<\/p>\n

    Och p\u00e5 den v\u00e4gen \u00e4r det. Genom historien har or\u00e4kneliga m\u00e4nniskor och andra djur reducerats till slavar, tr\u00e4lar, underh\u00e5llning och till och med \u201dmat\u201d f\u00f6r de grupper som varit mer privilegierade i \u201dhierarkin av allt levande\u201d. Slavar och krigsf\u00e5ngar har tvingats sl\u00e5ss mot varandra och andra djur f\u00f6r att underh\u00e5lla \u00f6verklassen p\u00e5 de romerska arenorna. Djur och m\u00e4nniskor har sp\u00e4nts framf\u00f6r plogar och vagnar och utnyttjats i fabriker f\u00f6r att skapa \u00f6verfl\u00f6d \u00e5t eliterna. Grupper som djur, kvinnor och judar har utpekats som syndabockar och br\u00e4nts p\u00e5 b\u00e5l eller slaktats i koncentrationsl\u00e4ger (de sistn\u00e4mnda tydligt inspirerade av k\u00f6ttindustrins l\u00f6pande-band-principer) n\u00e4r samh\u00e4llet varit i kris. I Nya v\u00e4rlden massutrotades b\u00e5de djur och m\u00e4nniskor f\u00f6r att ge plats \u00e5t betesmarker f\u00f6r k\u00f6ttindustrins r\u00f6varbaroner. Irland ockuperades och avfolkades av britterna f\u00f6r att anv\u00e4ndas som betesmark f\u00f6r kor \u2013 vilkas kroppar sedan skickades tillbaka till England f\u00f6r att konsumeras av \u00f6verklassen.<\/p>\n

    Djurf\u00f6rtrycket och kapitalismen<\/span><\/h2>\n

    Denna tiotusen\u00e5riga tradition av f\u00f6rtryck fortsatte i och med kapitalismens framv\u00e4xt. Industrialiseringen av jordbruket har d\u00f6mt miljarder djur till en ohygglig tillvaro som \u201dproduktionsenheter\u201d i en pl\u00e5gsam fabriksmilj\u00f6. Den \u201dgr\u00f6na revolutionen\u201d har tr\u00e4ngt undan de sm\u00e5skaliga jordbruken och ersatt dem med kemikalieberoende stordriftsjordbruk. Efter p\u00e5tryckningar fr\u00e5n inhemska eliter och institutioner som Internationella valutafonden och V\u00e4rldsbanken har m\u00e5nga fattiga l\u00e4nder tvingats l\u00e4gga om sin produktion av livsmedel f\u00f6r att tillgodose efterfr\u00e5gan p\u00e5 \u201dk\u00f6tt\u201d och \u201dhamburgare\u201d i de rika l\u00e4nderna \u2013 allt medan stora delar av den egna befolkningen f\u00e5tt leva i sv\u00e4lt och armod. I brist p\u00e5 livets n\u00f6dtorft har m\u00e5nga av dessa m\u00e4nniskor i sin tur tvingats ta till jakt eller tjuvjakt p\u00e5 elefanter, gorillor, schimpanser och andra djur f\u00f6r att ha en chans att sj\u00e4lva \u00f6verleva i den \u201dnya ekonomiska v\u00e4rldsordningen\u201d.<\/p>\n

    N\u00e4r sedan h\u00e4lsoproblemen som \u00e4r f\u00f6rknippade med konsumtionen av andra djurs kroppar, uts\u00f6ndringar och \u00e4gg har n\u00e5tt kritiska niv\u00e5er i V\u00e4stv\u00e4rlden har l\u00e4kemedelsf\u00f6retagen inte varit sena att utnyttja chansen att s\u00e4lja mer av sina symptombehandlande mediciner. Denna industri f\u00f6rsvarar benh\u00e5rt sin r\u00e4tt att utnyttja andra djur i fruktansv\u00e4rda experiment, samtidigt som den visar total k\u00e4nslokyla f\u00f6r de miljoner fattiga m\u00e4nniskor som inte har r\u00e5d att betala f\u00f6r f\u00f6retagens patenterade l\u00e4kemedel.<\/p>\n

    David Nibert visar \u00f6vertygande att f\u00f6rtryck av m\u00e4nniskor och f\u00f6rtryck av djur \u00e4r sammantvinnade p\u00e5 tusen och ett s\u00e4tt. Parallellt med utvecklingen av hierarkier och privilegier i samh\u00e4llet har nya f\u00f6rtryckande ideologier utformats f\u00f6r att f\u00f6rsvara exploateringen genom att osynligg\u00f6ra kopplingarna, nedv\u00e4rdera offren och peka ut dem som \u201dannorlunda\u201d.<\/p>\n

    Motst\u00e5ndets splittring<\/span><\/h2>\n

    Samtidigt har motst\u00e5ndet mot f\u00f6rtrycket varit ohj\u00e4lpligt splittrat i olika enfr\u00e5ger\u00f6relser: arbetarr\u00f6relsen, medborgarr\u00e4ttsr\u00f6relsen, kvinnor\u00f6relsen, r\u00f6relsen f\u00f6r de homosexuellas frig\u00f6relse, djurr\u00e4ttsr\u00f6relsen och s\u00e5 vidare. Nibert \u00e4r mycket kritisk mot \u201dv\u00e4nstern\u201d, ett ord han anv\u00e4nder i vid bem\u00e4rkelse f\u00f6r att beteckna alla dessa frihetsr\u00f6relser, f\u00f6r att de regelm\u00e4ssigt blundat \u2013 och forts\u00e4tter blunda \u2013 f\u00f6r de djupg\u00e5ende politiska kopplingarna mellan de olika fr\u00e5gorna. I Sverige k\u00e4nner vi fr\u00e4mst igen detta motst\u00e5nd fr\u00e5n milj\u00f6r\u00f6relsens ovilja att se djur som individer med r\u00e4ttigheter, och fr\u00e5n v\u00e4nsterns fasth\u00e5llande vid rigida klassdoktriner utan utrymme f\u00f6r moralisk h\u00e4nsyn till djur.<\/p>\n

    Niberts uppmaning till dessa r\u00f6relser \u00e4r att \u00f6ppna \u00f6gonen f\u00f6r de politiska och ekonomiska sammanhangen. Om f\u00f6rtrycken har ett gemensamt ursprung \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt med ett gemensamt motst\u00e5nd. Nibert f\u00f6respr\u00e5kar d\u00e4rf\u00f6r en radikal demokratisk enhetsfront mot f\u00f6rest\u00e4llningen om en \u201dhierarki av allt levande\u201d och de institutioner som profiterar p\u00e5 denna auktorit\u00e4ra \u00f6verideologi. Det \u00e4r en bra id\u00e9. Mer demokrati och mer folkligt inflytande f\u00f6r m\u00e4nniskor inneb\u00e4r mindre inflytande f\u00f6r de m\u00e4ktiga individer och f\u00f6retag som tj\u00e4nar storkovan p\u00e5 majoritetens underordning och maktl\u00f6shet. David Niberts bok b\u00f6r l\u00e4sas av alla vars hj\u00e4rtan \u00e4r uppfyllda av frihetens och solidaritetens ideal. F\u00f6r det \u00e4r en liten v\u00e4rld, och vem kan egentligen vara fri f\u00f6rr\u00e4n alla \u00e4r fria?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Recension av David Nibert (2002): Animal Rights\/Human Rights: Entanglements of Oppression and Liberation. Oxford: Rowman & Littlefield. Texten publicerades f\u00f6rsta g\u00e5ngen i tidningen Djurens R\u00e4tt, 2005. Det f\u00f6rsta man m\u00e5ste g\u00f6ra, i varje str\u00e4van efter f\u00f6r\u00e4ndring, \u00e4r att se vilka former av f\u00f6rtryck som f\u00f6rekommer. \u2013 Noam Chomsky M\u00e4nniskornas frig\u00f6relse \u2026 fr\u00e5n grymhet och or\u00e4ttvisor […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-53","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/peranderssvard.se\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/peranderssvard.se\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/peranderssvard.se\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/peranderssvard.se\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/peranderssvard.se\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=53"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/peranderssvard.se\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":410,"href":"https:\/\/peranderssvard.se\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53\/revisions\/410"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/peranderssvard.se\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=53"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/peranderssvard.se\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=53"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/peranderssvard.se\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=53"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}