class: center, middle, inverse # Djurrätt, djurförtryck<br>och .red[djurskyddets historia] Per-Anders Svärd .red[|] www.peranderssvard.se .red[|] www.politicsandanimals.org .red[|]<br>.red[|] pea.svard@gmail.com .red[|] --- # Innehåll * Bakgrund: Kritiska djurstudier och speciesistisk ideologi * Djurförtryckets och den moderna "djurvänlighetens" historia * Djurplågeridebatterna i Sverige 1844–1944 * Djurmisshandel * Djurförsök * Slaktfrågan * Djurskyddsideologins genombrott * Djurskyddsideologi och speciesism i dag --- # Kritiska djurstudier * Djurrättsfilosofin har främst sett djurutnyttjandet som en **etisk fråga**. * Men det är också en **maktfråga**. * Kan vi verkligen förstå djurförtrycket om vi inte sätter in det i ett större samhälleligt sammanhang? * Kan vi verkligen förstå djurförtrycket isolerat från andra former av förtryck? * **Kritiska djurstudier** försöker uppmärksamma kopplingarna mellan olika former av förtryck – både av djur och människor – och motverka dem alla. * Influeras av anarkism, feminism, ekopedagogik och aktivism för social rättvisa och strävar efter **"_total liberation_"**. --- # Fronesis nr 56–57: Djuret <img src="fronesis-djuret.jpg" height=40% width=40% align=right hspace="20"> Specialnummer om djurrätt och kritiska djurstudier. Texter av: * Carol J. Adams * Sue Donaldson & Will Kymlicka * John Sanbonmatsu * John Berger * Sarah Franklin * Patricia MacCormack * Helena Pedersen & Tobias Linné * med flera Läs mer på: [www.fronesis.nu](www.fronesis.nu) --- class: center # David Niberts förtrycksmodell <img src="nibert.jpg" height=85% width=80%> --- class: inverse # Förtryckets "3 N" Etablerade ojämlikheter och orättvisor försvaras ofta med att de är: * .red[N]aturliga * .red[N]ormala * .red[N]ödvändiga Och vad kan vara mer naturligt, normalt och nödvändigt än att använda andra djur till mat, kläder, underhållning, experiment, och så vidare? --- # "Så länge djuren behandlas bra så..." * Den mest normaliserade formen av djurförtryck i dag utövas i "djurskyddets" namn. * _Alla_ är i dag för ett gott djurskydd: * Staten * Politikerna och partierna * Konsumenterna * Djurskydds- och djurrättsorganisationerna * De djurexploaterande företagen själva * Alla tycks överens om att utvecklingen har gått framåt. * Samtidigt utnyttjas fler djur än någonsin mer intensivt än någonsin. * Så var kommer vår föreställning om djurskyddet som något självklart gott egentligen ifrån? --- # Att problematisera det självklara Ur kritiskt djurstudieperspektiv är uppgiften att problematisera och historisera djur–människa-relationen – att visa att det som framstår som naturligt, normalt och nödvändigt ofta är: * Socialt konstruerat * Historiskt och kulturellt specifikt * En produkt av maktrelationer och maktutövning --- # Problem Animals ## A Critical Genealogy of Animal Cruelty and Animal Welfare in Swedish Politics 1844–1944 <img src="avhandling.jpg" height=30% width=30% align=right hspace="20"> En diskursanalys av de svenska politiska debatterna om djurplågeri och djurskydd från de första lagförslagen mot djurplågeri till införandet av den första svenska djurskyddslagen. Fokus på **maktkampen om politikens problemframställningar**. * Vad var _problemet_ med djurutnyttjandet i de tidiga politiska debatterna? * Vilka _antaganden_ låg bakom denna problemframställning? * Vilka _lösningar_ på problemet lyftes fram? * Vem eller vilka pekades ut som _djurplågare_? * Vilket djurutnyttjande lämnades _oproblematiserat_? * Vilka _konsekvenser_ hade dessa problemframställningar för djuren? (Kan laddas ner som [PDF](http://www.bit.ly/pea-avhandling) eller beställas som [tryckt bok](http://www.bokus.com/bok/9789176492345/problem-animals-a-critical-genealogy-of-animal-cruelty-and-animal-welfare-in-swedish-politics-1844-1944/).) --- # Bakgrund: "Djurvänlighetens" födelse i Europa Någon gång under 1700-talet börjar man kunna se ett "djurvänligt" skifte i synen på djur i Europa. Ingen vet riktigt varför. * Medelklassförklaringen * Civilisationsteorin * Djurskyddsorganisationer börjar uppträda i Europa från mitten av 1800-talet. * De första svenska djurskyddsföreningarna 1870- och 1880-talen. * Den tidiga svenska djurvänligheten – en blandning av upplysningstida nyttotänkande och romantiska idéer om närhet till djur och natur. --- class: inverse # Sverige: Politiska/juridiska milstolpar .red[**1736.**] Byggningabalken reglerar skador på djur som egendom. .red[**1844.**] Den första motionen och debatten om en lag mot djurplågeri i riksdagen. .red[**1857.**] Sveriges första lag mot djurplågeri (trädde i kraft 1858). .red[**1890**] och .red[**1900.**] Maxstraffet för djurplågeri höjs. .red[**1907.**] Vilda djur inkluderas. .red[**1921.**] Lagen mot djurplågeri revideras och förtydligas. .red[**1937.**] Sveriges första slaktlag stiftas. .red[**1944.**] Sveriges första djurskyddslag stiftas. --- # Huvudfrågan: Vad var "uppenbar grymhet" mot djur? * ”Visar någon i behandling af egna eller andras kreatur **uppenbar grymhet**; straffes med böter från fem till och med etthundra Riksdaler Riksmynt.” (1857) * ”Visar någon i behandling af egna eller andras kreatur **uppenbar grymhet**; straffes med böter. Äro omständigheterna synnerligen försvårande; må till fängelse i högst sex månader dömas.” (1900) * ”Visar någon i behandling av djur **uppenbar grymhet**; straffes med böter. Äro omständigheterna synnerligen försvårande; må till fängelse i högst sex månader dömas.” (1907) * ”Visar någon i behandling av djur **uppenbar grymhet**, genom misshandel, överansträngning, vanvård eller annorledes, straffes för djurplågeri med böter. Är djurplågeriet av svår beskaffenhet eller äro omständigheterna synnerligen försvårande; må till fängelse i högst sex månader dömas.” (1921) (Den sista formuleringen från 1921 är förmodligen den mest radikala djurlagstiftning som Sverige någonsin haft – i alla fall på papperet!) --- class: inverse, center <img src="roos.jpg" height=90% width=90%> --- # Vad var problemet? <img src="hast.jpg" align=right width=70% height=70%> ## På 1840- och 50-talen: **”Uppenbar grymhet”** = Slå och överanstränga hästar på gatorna = svälta sina djur. **Problemframställning:** Grymheten berodde främst på att de lägre samhällsklasserna saknade moral och bildning och att de lät sina egenintressen och lägre drifter gå ut över djuren (och i förlängningen andra människor). **Lösning:** Straff för att avskräcka den råa underklassen. --- # "Grymhetens" expansion: djurförsöken <img src="djurforsok.jpg" align=right width=70% height=70%> ## 1880-talet: **”Uppenbar grymhet”** = Slå och överanstränga hästar på gatorna = svälta sina djur = **plågsamma experiment**. **Problemframställning:** Känslokalla forskare som hotade allt heligt. Intensiv debatt och kamp kring vetenskapens ställning i samhället. **Lösning:** Mer komplicerat eftersom vetenskapsmännen hade högt anseende. Ingen reglering av djurförsöken genomfördes. --- # "Grymhetens" expansion: slakt <img src="slaktmask.jpg" align=right width=60% height=60% hspace=15> ## 1887-1937: **”Uppenbar grymhet”** = Slå och överanstränga hästar på gatorna = svälta sina djur = plågsamma experiment på djur = **slakt utan bedövning** **Problemframställning:** Problemet låg huvudsakligen i ”de andras” dödande av djur (judar, samer, danska baconproducenter). ”Vanlig” slakt förblev i stort oproblematiserad. **Lösning:** Obligatorisk bedövning vid slakt av större djur. (Dock problematiskt med judarnas religionsfrihet.) --- # Djurpolitikens kris **”Uppenbar grymhet”** kunde betyda att * slå och överanstränga hästar på gatorna * svälta djur * slakt utan bedövning * .red[plågsamma experiment?] * .red[fiske och jakt?] * .red[äta kött?] * .red[???] Det fanns alltid en risk att kraven på djur skulle ”gå för långt” och ifrågasätta människors rätt att använda djur _över huvud taget_. Hur formulera en lag som bara straffade viss(as) ”grymhet”? En 100 år lång kamp om att definiera "djurplågeri" på ett sätt som lät **samhället framställa sig som djurvänligt** samtidigt som det **inte hotade samhällets djuranvändning i stort**. --- # Krisens lösning: Djurskyddslagen 1944 Lagen presenterades som ett sätt att förebygga djurs lidande genom att ställa krav på djurhållningen. Avskaffade samtidigt den tidigare i princip enhetliga normen för vad som skulle räknas som djurplågeri (”uppenbar grymhet”). Istället infördes **olika regler för olika typer av djurbehandling**, vilket i praktiken innebar att den rådande normen i varje bransch gjordes till lag. --- # Förändringens orsaker Det var **inte** de omoraliska lägre klasserna, de avvikande djurplågarna eller de känslokalla vetenskapsmännen som var oförmögna att skilja rätt från fel i behandlingen av djur. Det var **samhället självt** som inte kunde dra en tydlig gräns mellan "acceptabelt" och "oacceptabelt" djurutnyttjande, vilket skapade en **ideologisk eller diskursiv kris** i djurpolitiken. Krisen hölls länge på avstånd genom att man pekade ut ”de Andras” djurplågeri som huvudproblemet. På så sätt drogs uppmärksamheten bort från **vårt eget djurplågeri**. Men risken för att begreppet "uppenbar grymhet" skulle expandera ytterligare och omfatta ännu fler praktiker fanns alltid kvar. Genom att ”koppla isär” olika djurfrågor från varandra kunde den nya djurskyddslagen undvika att definitionen av ”grymhet” utvidgades ytterligare – precis i en tid när ”uppenbar grymhet” började bli standard i det storskaliga jordbruket. **Djurskyddslagen 1944 kan tolkas som ett sätt att återskapa legitimiteten för speciesismen, snarare än som ett sätt att föra djurvänliga principer framåt.** --- class: inverse # Speciesismens dominerande form i dag: djurskyddsideologin .red[**Fråga:**] Hur återskapas djurens underordning i ett samhälle som erkänner djurs förmåga att lida? .red[**Svar:**] Djurskyddsideologin – som säger att våra skyldigheter mot djur kan uppfyllas genom mindre reformer (och att radikal förändring är onödig). ## Djurskyddsideologins huvudmekanismer ("3 F"): * **.red[F]örminskande** – av frågans vikt. * **.red[F]örskjutning** – av problemet någon annanstans/till någon annan. * **.red[F]örtätning** – av skuld och moralisk brist hos de Andra. --- class: inverse, center, middle <img src="gladgris.jpg" height=100% width=100%> --- class: inverse, center, middle <img src="metro-valpar.jpg" height=60% width=60%> --- class: inverse, center, middle <img src="citygross.jpg" height=60% width=60%> --- class: inverse, center, middle <img src="sd.jpg" height=100% width=100%> --- # Betydelse för oss idag * Lagarna till djurens skydd var **mer radikala (eller i alla fall öppna för en mer radikal tolkning) förr**. Vad skulle det betyda för dagens djurhållning om "uppenbar grymhet" genom vanvård, överansträngning eller annat förbjöds? * Problemet med djurplågeri **förskjuts** fortfarande regelbundet till **"de Andra"** medan vår egen djuranvändning lämnas oproblematiserad. * Kritik möts ständigt med löften om mindre reformer och lagjusteringar – **problemet förminskas** och **systemkritiken trängs undan**. --- class: inverse, middle, center # Tack! .red[|] www.peranderssvard.se .red[|] www.politicsandanimals.org .red[|]<br>.red[|] pea.svard@gmail.com .red[|]