Nytt nummer av Fronesis om djurrätt och kritiska djurstudier

Tillsammans med Helena Pedersen, Amelie Björck och Somar Al Naher har jag varit redaktör för det senaste numret av Fronesis om djurrätt och kritiska djurstudier. Gå till Fronesis hemsida för att läsa mer, ladda ner inledningskapitlet och beställa ditt exemplar.

Ur nummerpresentationen

Vid mitten av 1990-talet blev djurrättsrörelsen samhällets fiende nummer ett. Mjölkbilar brann, minkar släpptes ut, ungdomar köttvägrade och vuxenvärlden rasade. I mellanmjölkens land blev varje tallrik plötsligt ett ideologiskt slagfält.

I dag är läget annorlunda. I skuggan av klimatkrisen är det inte längre veganen utan köttätaren som börjat framstå som boven kring matbordet. Var tionde svensk identifierar sig som vegetarian eller vegan, och den tidigare så fruktade »veganrörelsen« har vuxit upp till en köpstark grupp som allt fler företag vill göra sig till vän med.

Men samtidigt som vegetarianismen har normaliserats tycks de radikala djurrättsidéerna ha skjutits i bakgrunden. Matfrågan, som på 1990-talet laddades med en revolutionär vrede mot alla samhällets orättvisor, har blivit till en privat hälsofråga, ett uttryck för den personliga identiteten eller ett sätt bland andra att utöva »grön konsumtion«.

Det har blivit acceptabelt att kritisera animaliekonsumtionen ur miljöperspektiv, men det råder ännu en besvärande tystnad kring djurens rättigheter. Frågan behandlas som en pinsam familjehemlighet som vi alla artigt förväntas hålla tyst om: tala om vad som helst, men inte om vårt våld mot djuren.

Varför består denna oförmåga att ta djuren på allvar? Är vi verkligen så förtjusta i våra biffar och pälskragar att vi inte kan tänka oss andra sätt att leva? Eller är det snarare så att frågan om hur vi behandlar djur skjuts åt sidan, förminskas och görs till ett icke-problem därför att detta tjänar starka penningintressen? Kan det till och med vara så att vi behöver vår dominans över djuren för att det tillhandahåller ett försvar för fortsatta makthierarkier mellan olika grupper av människor?

I Fronesis nr 56–57 tar vi oss an frågan om människa–djur-relationen ur kritiskt djurstudieperspektiv. I en rad nyskrivna och översatta artiklar diskuteras förhållandet mellan djursyn, djurutnyttjande och samhällets maktstrukturer. I tre avdelningar diskuteras djurens ställning under kapitalismen; förhållandet mellan djurutnyttjande, rasism och sexism; samt några utopiska möjligheter för människor att leva tillsammans med – eller helt utan kontakt med – andra djur.

Bland texterna märks en intervju med djurrättsteoretikern John Sanbonmatsu om djurutnyttjandet som produktionssätt. I en klassisk text av nyligen bortgångne konstkritikern John Berger diskuteras kapitalismens inflytande på dagens instrumentella djursyn. Vi översätter ett utdrag ur Carol J. Adams omtalade feministiska analys av »köttets könspolitik« samt de politiska teoretikerna Will Kymlickas och Sue Donaldsons försvar för ett medborgarskap för djur.

Innehåll i Fronesis nr 56–57 (264 sidor)

  • Per-Anders Svärd: Djur, samhälle och kritisk teori. Ladda ner som PDF
  • Agnes Gerner: Ur Sus
  • Helena Pedersen: Varufetischism och strukturellt våld
  • Marco Maurizi : Djurens frigörelse och kritisk teori. Intervju med John Sanbonmatsu
  • Rolf Engenell och Lena Lindström: Bättre flöde i dödsfabriken
  • Sarah Franklin: Dollys kropp
  • Tobias Linné och Helena Pedersen: Med omsorg om kor och kärlek till mjölk
  • Per-Anders Svärd: Speciesism och ideologiskt herravälde
  • John Berger: Varför se på djur?
  • Carol J. Adams: Köttets könspolitik
  • Somar Al Naher: Köttnationalismen, rasismen och halalfrågan
  • David Redmalm: Biopolitik och husdjurssorg
  • Anette Kristensson: Karnofallogocentrism
  • Amelie Björck: Efter speciesismen
  • Patricia MacCormack: Djuriskheter
  • Sue Donaldson och Will Kymlicka: Djuren och medborgarskapets frontlinjer
  • Jens Holm, Camilla Björkbom, Lisa Gålmark, Mattias Kristiansson, Erik Jönsson och Martin Smedjeback, intervjuade av Somar Al Naher: Djurhållningens utfasning

Redaktörer: Somar Al Naher, Amelie Björck, Helena Pedersen och Per-Anders Svärd.

Share Button

Föredrag på Vegfest Västerås 2017

I kväll höll jag ett föredrag om den svenska djurskyddsideologins historia på Vegfest Västerås. Nu hann jag bara vara där i någon timme, men av vad jag kunde se var det en välbesökt och välarrangerad tillställning som dessutom fortsätter i morgon söndag 3 september.

Mitt föredrag, liksom flera andra antar jag, filmades och lär komma på nätet vad det lider. Men någon frågade efteråt om jag kunde dela kvällens presentationsbilder, så här kommer de.

Share Button

Föreläsning om djurrätt och djurförtryck på Stockholms universitet, 17 november 2016

Share Button

Föreläsning från Forskardagarna på Stockholms universitet 12 oktober 2016

Under Forskardagarna på Stockholms universitet den 11 och 12 oktober i år pratade jag lite om min avhandling om synen på djurplågeri och djurskydd i Sverige mellan 1844 och 1944. Föreläsningen kan nu ses här på Stockholms universitets hemsida.

capture

Share Button

Vegoforum 2016 – alla föredrag online

Nu finns alla filmade föredrag från Vegoforum 2016, inklusive mitt eget om det svenska djurskyddets historia, att se online via Vegoforums YouTube-kanal.

Share Button

Veganprat #33

Jag medverkar i det trettiotredje avsnittet av podden Veganprat, där vi pratar om dagens abolitionism och djurskyddsideologins historiska ursprung utifrån min avhandling.

Share Button

Problem Animals: A Critical Genealogy of Animal Cruelty and Animal Welfare in Swedish Politics 1844–1944

Bild: Martin Smedjeback
Bild: Martin Smedjeback. Omslagsbild av Emanu.

Tro det eller ej, men det blev en avhandling till slut! Här nedan följer abstract och sammanfattning på svenska. Download the whole book in English here. Or order a hard copy via Publit here:


Abstract

Despite growing academic interest in the human–animal relationship, little research has been directed toward the political regulation of animal treatment. Even less attention has been accorded to the emergence of the long dominant paradigm in this policy area, namely, the ideology of animal welfare. This book attempts to address this gap by chronicling the early history of animal politics in Sweden with the aim of producing a critical, deconstructive genealogy of animal cruelty and animal welfare. The study ranges from the first political debates about animal cruelty in 1844 to the institution of Sweden’s first comprehensive animal protection act in 1944. Taking a post-Marxist and psychoanalytically informed approach to discourse analysis, the study focuses on how the “problem” of animal cruelty was articulated in the parliamentary debates and government documents throughout the period: What was the problem of animal (mis)treatment represented to be? What kinds of animal (ab)use were rendered uncontroversial? What kind of affective investments and ideological fantasies underpinned these discursive constructions, and how did the problematizations change over time? The book contains six empirical chapters that deal with the most important legal revisions in the period as well as the parallel debates about animal experimentation and slaughter. Two major discursive regimes—an early “anti-cruelty regime” and a later “animal welfare regime”—are identified in the material, and the transition between them is theorized in terms of discursive antagonism and dislocation. Focusing on the conflict between competing discursive logics, the study charts a century of ideological struggles through which our modern attitudes toward animals were born. The book also offers a critical reinterpretation of the success story of animal welfare. Against the assumption that modern animal welfarism progressively grew out of the preceding anti-cruelty regime, the central claim of this book is that the “welfarist turn” that took place in the 1930s and 1940s also functioned to re-entrench society’s speciesist values and de-problematize the exploitation of animals for human purposes.

Sammanfattning på svenska

Intresset för djur–människa-relationen har växt dramatiskt under de senaste fyrtio åren, både inom och utanför akademin. Under dessa årtionden har vi kunnat bevittna både framväxten av en ny kritisk djurrättsfilosofi och uppkomsten av en social rörelse för djurens frigörelse. Under samma tid har den kognitiva etologin har medfört ett paradigmskifte i synen på ickemänskliga djurs medvetanden, samtidigt som människors förhållningssätt till miljö, natur och djur har genomgått stora förändringar. Parallellt med dessa utvecklingsspår har ett nytt forskningsfält av människa–djur-studier uppstått. Denna utveckling startade inom moralfilosofin i början av 1970-talet, men spreds snabbt till andra discipliner som historia, sociologi, antropologi, litteraturvetenskap, genusvetenskap, kulturstudier och juridik (se Flynn, 2008; Nocella, Sorenson, Socha, & Matsuoka, 2014; Taylor & Twine, 2014).

Bland statsvetare och politiska filosofer har emellertid intresset för ”djurfrågan” – the animal issue – varit relativt litet. Det är först nyligen som Fortsätt läsa Problem Animals: A Critical Genealogy of Animal Cruelty and Animal Welfare in Swedish Politics 1844–1944

Share Button

Politics and Animals – ny tidskrift om djur och politik

Issue1Cover_(1)Politics and Animals är en ny peergranskad open access-tidskrift om djur och politik som jag, Kurtis Boyer, Guy Scotton och Katherine Wayne är redaktörer för. Efter mer än ett år av förberedelser är vi i dag mycket glada att kunna släppa det allra första numret online. Alla artiklar i numret – liksom i alla kommande nummer – kommer att vara gratis och fritt tillgängliga för allmänheten.

About Politics and Animals:

We are pleased to announce the release of the inaugural issue of Politics and Animals, a peer-reviewed, open access journal exploring the human-animal relationship from the vantage point of political science and political theory. Politics and Animals hosts international, multidisciplinary research and debate — conceptual and empirical — on the consequences and possibilities that human-animal relations have for politics and vice versa.

The first issue of Politics and Animals is online now, featuring invited contributions from Elisa Aaltola, Paola Cavalieri, Stefan Dolgert, Sue Donaldson and Will Kymlicka, and Tony Milligan. The articles can be accessed without fees or subscriptions at our website: http://www.politicsandanimals.org.

For further information about the focus and scope of Politics and Animals or to subscribe to the journal’s RSS feed, please visit http://www.politicsandanimals.org.

We invite you to correspond directly with us at admin@politicsandanimals.org if there is any further information you may need.

Share Button

Köttätare – så funkar dom!

Denna text om Carol J. Adams bok Living Among Meat Eaters: The Vegetarian’s Survival Handbook (New York: Three Rivers Press, 2001) publicerades ursprungligen i tidningen Djurens Rätt! hösten 2002. I dag hade jag nog genomgående skrivit om veganer istället för vegetarianer. Dessutom hade jag nog vänt mig mer mot den kognitivistiska grundsynen hos Adams – ett drag som hon delar med Melanie Joy och som jag kommenterat tidigare här. Men eftersom ämnet fortfarande är aktuellt så  publicerar jag texten som den är, i hopp om att den ändå kan vara till nytta för någon där ute. Fortsätt läsa Köttätare – så funkar dom!

Share Button

Panelsamtal om filmen ”Speciesism”

Härom veckan visade Veganprojektet Stockholm filmen Speciesism – The Movie på Bio Rio. Tillsammans med Helena Pedersen och Dorna Behdadi var jag inbjuden till ett panelsamtal efter filmen. Hela diskussionen kan nu ses på YouTube.

Share Button

Against animal tasting